Cracking the Armour

Postad av Gästbloggare > Markus Svensson, Gymnasielärare Magnus Åbergsgymnasiet Trollhättans Stad : 01 November 16:22



Det råder en "kris" i Sverige i fråga om kön och utbildning. Unga kvinnor utbildar sig i större utsträckning än unga män, flickor får bättre betyg än pojkar, och bland pojkarna är risken större att bli diagnostiserad med beteendeproblem. Detta leder oss till den "verkliga" krisen.

Den verkliga pojkkrisen är inte bara en utbildningskris utan i mångt och mycket en våldskris, som handlar om de kulturella ålägganden som likställer manlighet med förmågan att bruka våld. Ett av kriminologins grundläggande fakta är att våldsbrottslighet i stor utsträckning är ett manligt fenomen. För det mesta använder vi dock någon annan benämning när vi talar om det. Vi kallar det "ungdomsvåld", "gängvåld" eller "våld i skolan". Våldets genus görs därmed osynligt.

I den industrialiserade världen har samhället genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren. Men föreställningarna om vad det innebär att vara man har inte ändrats i samma takt. Ytterst beror problemen med pojkars och unga mäns lägre deltagande på de högre utbildningarna och sämre resultaten i skolan, samt majoriteten av beteendeproblemen i skolan på traditionella föreställningar om manlighet. En pojke förväntas ta avstånd från mjuka värden, utstråla aggression och oberoende, och inte visa sårbarhet. Alla svenska pojkar/män måste brottas med en enda vision av manlighet, en särskild definition som hålls upp som den modell alla jämför dem med.

Pojkåren innebär också rätten att få det som man vill ha det. Det kommer ur de ofta osynliga fördelarna som följer med att vara man, förmånen att se sin spegelbild (i alla fall om man dessutom är vit och heterosexuell) i så gott som alla tv-program, i filmer med en actionhjälte, och i varje styrelserum. "Pojkkoden" lär dem således att de ska inta en maktposition och de börjar därför agera därefter. Pojkåren medför på så vis rättighet till och förväntan om makt.
De sträcker på sig i en manlig pose för att "hela sitt räddhågsna hjärta", som William Butler Yeats uttryckte det en gång i tiden. Pojkåren är en period av ständigt, obarmhärtigt testande av hur det är att vara en vuxen man. Det som är häpnadsväckande med pojkkoden, eller "killkoden", i tonåren – är att den är så intakt trots de enorma förändringar som skett i kvinnornas liv. Den kvinnliga ideologin – vad kvinnor anser vara kvinnligt – har genomgått en monumental revolution.

Om vi verkligen vill stötta pojkarna, skydda dem och främja pojkåren, så måste vår uppgift vara att finna metoder för att avslöja och utmana denna manliga ideologi. Vi måste slå sönder den enkla modellen att pojkar nu en gång alltid är pojkar och undanröja pojkars känsla av självberättigande. För i verkligheten är denna manliga ideologi ett problem för både flickor och pojkar, kvinnor och män.

Den senare delen av grundskolan och gymnasiet har blivit mycket mer än platser för utbildning och studieprövningar. De är de centrala arenorna för test av och bevis på könsidentitet. Könsövervakningen bland kamrater av samma kön stärker de stereotypa normerna för manlighet och kvinnlighet och rädslan för mobbning, rädslan för att hamna i fokus för negativ uppmärksamhet, tillhör det centrala maskineriet som "tvingar" ungdomarna till könsanpassning.
Samtidigt är skolan samhällets mest användbara medel för att påverka vår gemensamma framtid. Skolan är det sociala rum som alla Sveriges barn befinner sig i under stor del av sin uppväxt, den tid då vi bedöms vara som mest påverkansbara. Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter genom att eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Här finns alltså en stor möjlighet att relativt tidigt och kollektivt, gripa sig an en uppgift som ruckar på invanda mönster och fördomar och som kan påverka skolan i nuet och samhället i framtiden.

Rigida tankespår kring det motsatta könet bottnar ofta i okunskap och omedvetenhet om vad killar och tjejer egentligen tycker och tänker och om skolan inte uppmärksammar de dominerande föreställningarna, riskerar den att omedvetet upprätthålla ett ojämlikt system. Genom att undervisa elever i genusvetenskapliga teorier, mansforskning och jämställdhets frågor kan vi stärka dem i att vara trygga "i sig själva", något som är grundläggande för att ungdomar ska våga utmana begränsande könsroller i allmänhet och för att killar ska våga bryta den traditionella och begränsande mansrollen i synnerhet. Det är med kunskap vi ser, förstår och förändrar världen.

För att ett sådant grundläggande arbete ska komma till stånd krävs att någon tar första steget och visar vägen. Ingen förändring till mer demokratiska och jämställda förhållanden, torde komma till stånd om inte tid och pengar avsätts till just ett sådant medvetandeskapande arbete.

Åtgärder

"Cracking the Armour! – ett projekt som sätter unga killar i rörelse " är namnet på det projekt som jag bedriver tillsammans med mina elever under åren 2011-2012. De deltagande eleverna går då i årskurs tre på det samhällsvetenskapligaprogrammet, på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. Projektet kan beskrivas som att det består av två olika spår: en del med betoning på praktiskt görande och en del med betoning på teoretiskt bildning. Den praktiska aktiviteten består av att planera, producera och att utföra en temadag om killar, män och maskulinitet för elever som går i de senare åren på grundskolan (7-9) i Trollhättan.

Givetvis skall en sådan temadag bygga på aktuell och relevant forskning, varför den praktiska aktiviteten baserades på en teoretisk kunskapsgrund. Gymnasieeleverna har (med utgångspunkt i ovan sagda) därför fått undervisning i teman som: Genusvetenskap, Mansforskning, Ojämställdhetens historia, Feminismer, Heteronormativitet, Mäns våld mot kvinnor, Hederskultur etc.

Projektet kommer således att problematisera manlighetsbildandet samt dess kopplingar till olika former av ojämställdhet i samhället; som sexuella trakasserier, huliganism och skadegörelse, mäns våld mot kvinnor, trafficking, och våldtäkt. Det finns ett tydligt samband mellan våldet i samhället och de värderingar manlighetsidealet omger sig med. Projektet syftar till syvende och sist om att kunskap i dessa frågor skall medföra att en kritisk position till mansnormen intas. Vi måste helt enkelt ruska om pojkarnas ide om vad det innebär att vara man på 2000-talet.
Projektet har som mål att fungera som en del i grundskolornas arbete med att vara en aktiv och verkningsfull motkraft mot ojämställdheten och traditionens kraft att forma oss enligt förlegade könsmönster

Genomförande och Aktörer

"Cracking the Armour – ett projekt som sätter killar i rörelse" består av ett antal workshops ledda av elever som går årskurs 3 på Samhällsvetenskapliga programmet - för årskurs 7-9 elever i grundskolan. Temadagen kommer att erbjudas till alla grundskolor i Trollhättans stad. Eleverna kommer under temadagen att få medverka i workshops med rubrikerna (och innehåll) som:

·1 Killar, män och maskulinitet.
·2 Mäns våld mot kvinnor.
·3 Hederskultur.
·4 Killar och sexualitet.
·5 Maskulinitet och politik.
·6 Kön, genus, genussystemet.
·7 Homofobi inom idrottsrörelsen.
·8 Barns syn på könsroller.

Till workshoparna kommer en metodbok, där de olika workshoparna beskrivs och förklaras, att produceras. På så vis kan personalen ute på grundskolorna följa upp samt återskapa workshoparna. Det medför också möjligheten för andra att lära av och om vårt projekt!

Resultat

Projektet ifrågasätter stereotypa och för givet tagna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Flickor och pojkar, män och kvinnor, har mycket att vinna på att göra sig mer medvetna om hur olika aspekter av kön har betydelse för våra liv. Vi är således helt överens med Myndigheten för skolutveckling i att:
Det finns en länk mellan det arbete som bedrivs kring skolans normer, klimat och stämning och arbetet inom ämnesundervisningen, som inte alltid uppmärksammas. Man (skolledning/lärare) ser inte att ett medvetet pedagogiskt arbete kring samspel, självförtroende, manligt/kvinnligt och olika kulturers syn på sexualitet och relationer m.m. skulle förbättra klimatet på skolan.

Stycket ovan har fungerat som inspiration och utgångspunkt och det motiverar projektets syfte. Vi förutspår således ett vitaliserat klimat ute på skolorna när vi har genomfört vår temadag ute på grundskolorna. Men ett förbättrat arbetsklimat har redan kommit att bli både upplevt och åskådliggjort för/av gymnasieeleverna. Parallellt med målet för projektet, att genomföra en temadag vilken har som syfte att fungera som en tankeställare och en ingångsättare för ett normkritiskt arbete ute på högstadieskolorna, så skapas samtidigt ett inkluderande och tillåtande undervisningsklimat bland gymnasieeleverna. Forskning har också påvisat att "peer to peer education" (ungdom till ungdom) kan vara en verkningsfull metod då undervisningen har som mål att förändra elevens attityder och värderingar. Vad man skulle kunna kalla för "win to win education!".


Gå in och gilla Cracking Armour på Facebook.

Kommentarer

Du måste vara inloggad via Facebook för att kommentera, login-knapp finns längst upp till höger.

Följ oss på

Följ Ung & Dum på Twitter Följ Ung & Dum på YouTube Följ Ung & Dum på Facebook Maila oss
svea centrummotrasism rbuf