Det oförståeliga hatet

Postad av Ambassadörer & Utbildare > Emil Svensson : 30 Mars 13:36 Kommentarer (0)

Det skrivs alldeles för sällan om rasism och antirasism i media idag. Därför blev vi extra glada när Södermanlands Nyheter publicerade Emil Svenssons krönika, och bad att få lägga upp den här på bloggen. Emil Svensson har en krönika var fjärde fredag i Södemanlands Nyheter, dessutom är en han av våra blivande utbildare. Läs och njut!

Jag kan inte förstå rasism. Hur mycket information jag än bombas med, hur många som än försöker förklara, hur många böcker jag än läser, så vill begreppet inte fastna i min hjärna. För mig är det en omöjlighet att hata någon för dess etnicitet, bakgrund, sexuella läggning etcetera. För mig är det en omöjlighet att hata någon för att denne är sig själv.

Det finns få saker som gör mig så lycklig som kampen för allas rätt att få vara människa. Kampen för att alla ska få vara sig själva, och bli respekterade och accepterade. Kampen mot fördomar, okunskap och hat. Ett, bokstavligt talat, färgstarkt minne som jag aldrig glömmer är Pride-festivalen 2010. Tusentals glada deltagare och åskådare, strålande sol från den vackraste sommarhimmel och lycka. För mig var det inte bara en festival för allas rätt att älska, utan en festival för mångfald och öppenhet. Det var en konkretisering av kampen för allas rätt att få vara människa.

Mångfald för mig är en tillgång. Mångfald för mig är spännande möten och nya perspektiv. Att 5,7 procent av Sveriges befolkning röstade mot mångfald i valet 2010 gör mig ledsen. Att 513.000 människor i mitt hemland anser att muslimer är vårt största hot gör mig rädd. Att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen, är för mig ett fall för nationen, bara för att låta lite historisk.

Någon som däremot gjorde det hela lite ljusare var att några dagar efter valet samlades tusentals stockholmare och andra svenskar för att visa sitt missnöje på Sergels torg. Har tittat på videoklipp från demonstrationen, och det var så mäktigt! Tillsammans kan vi fortsätta kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Tillsammans kan vi spräcka fördomar, bidra med kunskap och erfarenheter.

Vill avrunda mitt kåseri med några tack. Tack till alla de eldsjälar som varje dag kämpar mot rasismen, och till alla de organisationer som har målet att bekämpa rasism, på alla sätt och vis. Till alla de som inte tolererar rasism i sin vardag och vågar säga ifrån. Ni är guld värda, och en del i min dröm om det Sverige jag vill leva i.

Kärlek från mig!

Nu raggar vi skolor!

Postad av Ung&Dum Crew > Olof : 29 Mars 17:51 Kommentarer (0)

I april och maj kommer vi att åka land och rike runt för att hålla utbildningar på högstadie- och gymnasieskolor. Det är en helt kostnadsfri workshop om engagemang, normer kring ålder och vithet, antirasism och makt. Workshopen finns i olika versioner, en för elever och en för vuxna på skolan.

Klassutbildningar
Under två pass à tre timmar kommer vi att behandla frågor som rör synen på barn och unga i samhället, normer i samhället som skapar rasism, och synen på engagemang. Detta kommer vi att göra genom interaktiva metoder där eleverna deltar aktivt och där diskussion och egna erfarenheter är i fokus för att skapa insikt. Ung&Dums utbildningar är utmanande och ökar elevernas förmåga att analysera på djupet, tänka kritiskt och skapar en vilja att göra skillnad. Grund för utbildningen är vårt magasin.

Vuxenutbildningar
Under ett tillfälle på en till tre timmar, beroende på ert önskemål, kommer vi att titta på vilka föreställningar det finns kring gruppen barn och unga. Vi kommer även att visa på praktiska tillvägagångssätt i vårt pedagogiska uppdrag som utmanar samhällets, oftast nedvärderande syn på barn och unga. Grund för utbildningen är en av våra rapporter Barn och ungas politiska villkor. Där har vi granskat samtliga regeringsskrivelser från 2000-talet, inom det barn och ungdomspolitiska området. Där ser vi hur ålder hänger ihop med makt, hur det finns en åldersmaktordning i samhället och vilka mekanismerna är inom denna maktordning.

Under april och maj kommer vi att vara runt i landet och utbilda på olika skolor, så passa på att boka oss för en utmanande utbildning som pratar om vår tid mest legitima maktordning – ålder!

Vill du att vi ska komma till din skola? Boka in oss!

SR lyfter härskartekniker

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 25 Mars 14:27 Kommentarer (0)

Härskartekniker är något som oftast används för att beskriva manligt beteende mot kvinnor. Men härskartekniker används inte bara av gruppen män, mot gruppen kvinnor, utan är ett sätt för någon i en högre maktposition att behålla sin makt. Inom vårt projekt pratar vi om ålder som makt, om åldersmaktsordningen och att vuxna nedvärderar barn och unga. Idag på Barnen i P1 lyfter även de åldersmaktsperspektivet i deras program om härskartekniker.

Reportern Ylva Mårtens har intervjuat Erik Blom, som också är utbildare inom Ung&Dum. Erik pratar om hur vuxenvärlden gör till rösten och förenklar det de säger när de pratar med barn och unga. Hur man i förenkling av information också undanhåller en del av informationen och hur det kan kopplas till härskarteknikerna.

Ylva intervjuar även barnläkaren Lars H Gustafsson och genusforskaren Gun Hedlund, som får ge sina perspektiv på hur härskartekniker kan kopplas till barn och unga och vilka följder det får. Gun Hedlund sa i programmet att det är bra att lära sig att känna igen härskarteknikerna för att lära sig bemöta dem.

I programmet kan en även höra några de berättelser som finns med i vår kampanj "Då blev jag klappad på huvudet".

Om du missade programmet så har Sveriges Radio ett grymt bra pod-arkiv, det går även att lyssna igen via webben.

Det är sjukt kul att höra att Sveriges Radio och Barnen lyfter att ålder är makt. Det ska framförallt bli spännande att se vilken respons programmet får. Vi kommer att fortsätta att prata om ålder och makt här på bloggen.


Foto: Vår grymma utbildare Erik Blom

Engagemang, viktigt och lärorikt!

Postad av Ambassadörer & Utbildare > Erik Blom : 24 Mars 09:50 Kommentarer (0)

Imorgon sänder Barnen i P1 ett program om Härskartekniker. I programmet intervjuas en av våra grymma utbildare, Erik Blom. Vi bad Erik att skriva en text till bloggen på ett annat ämne som han kan mycket om, Engagemang! Läs hans text och missa inte Barnen i P1 imorgon kl 11.03!

Engagemang är någonting som är både lärorikt och viktigt. Engagemang kan vara en hobby man har gjort till något stort som engagerar många människor, eller en styrelse i ett ungdomsförbund, organisation eller förening. I oktober i år tog mitt engagemang fart på riktigt jag gick på mitt första medlemsmöte med Miljöpartiet Stockholms stad som bara 11-åring. Jag kände mig väldigt välkommen och tyckte det var väldigt roligt, efter det har jag inte haft en ledig stund. Jag har flera förtroendeuppdrag och har många järn i elden. Men engagemang tar tid och kraft, dagens ungdomar är bra på att "multitaska" och kombinera skolarbete med fritid. Jag tycker att dagens skola bör bli mer individanpassad och se på engagemang som något som går att kombinera med skolarbetet och bevilja ledigt för elever som just är engagerade och som lär sig sjukt mycket av att vara engagerad. I min skola har man uppdrag och deadlines så man vet precis vad man ska jobba med, vilket är jättebra eftersom då fungerar det att ge engagerade elever ledighet eftersom dem kan jobba in det de har missat hemma, samtidigt som dem har lärt sig mycket genom att engagera sig.

Peppen!

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 22 Mars 11:09 Kommentarer (0)

Hälsningar från Nicaragua, mail från Frida och radioprogram om åldersmaktordningen, den här dagen kunde inte börjat bättre! Jag sitter och hoppar upp och ner på stolen och är så sjukt peppad, det börjar verkligen märkas att Ung&Dum finns och att det finns andra aktörer som också jobbar för samma saker!

Det första jag hittade i min inkorg när jag kom in till jobbet i morse, var ett mail från Frida som ska skriva ett skolarbete om Ung&Dum. Hon hade därför en del frågor om hur vi jobbade och vad vi gjorde. Det känns sjukt kul att Frida har hittat oss och vill skriva om oss. Jag hoppas verkligen att hon skickar över arbetet när det är klart så vi får läsa det!

Men det är inte bara i Sverige som folk känner till att vi finns och vad vi jobbar med. Projektet Rätten till min kropp har skickat en hälsning till oss ända från Nicaragua! Rätten till min kropp är ett grymt projekt där Hanna och Balder samlat in material för att göra webbfilmer som handlar om sexuella rättigheter och våld. Under sin resa har de bloggat på Rätten till min kropp, många roliga, sorgliga, intressanta, knäppa och fantastiska inlägg. Om du inte läst deras blogg, så är det ett hett tips att göra det. Klippet som de skickat till oss är på ett gäng aktivister i Kvinnokollektivet 8 mars ungdomsnätverk i Nicaragua. Ramsan som de ropar lyder: Jóvenes y adolescentes necesitan más poder – hasta que los políticos nos dejan a joder! På svenska ungefär: Unga behöver mer makt – tills politikerna slutar skita i oss!






Från Nicaragua till svensk Media, i morse ringde Ylva Mårtens reporter på Barnen i P1. Hon berättade att det program som hon ska göra om unga och härskartekniker snart är klart och kommer att sändas nu på fredag. Ylva har inspirerats av vår kampanj Då Blev Jag Klappad På Huvudet och gjort ett helt radioprogram om hur barn och unga nedvärderas och utsätts för härskartekniker. Att prata om härskartekniker och ålder är något som inte är så himla vanligt, det är få som över huvud taget drar kopplingar mellan ålder och makt på det sättet som vi gör och som Ylva nu gör i Barnen i P1. Ylva har intervjuat barn och unga som blivit klappade på huvudet, barnläkaren Lars H Gustafsson och statsvetaren Gun Hedlund. Programmet sänds kl 11.03 i P1, missa det inte!!!

Ylva Mårtens har under en lång tid diskuterat varför barn och unga nedvärderas i media och lyft frågan om det faktiskt är så att barn och ungas yttrandefrihet inskränks. Du kan höra henne prata om barn och ungas möjlighet att komma till tals i media i Publicerat i P1 eller läsa hennes debattartikel om gränsöverskridande radioprogram i Journalisten.


Nu ska jag fortsätta med min dag! Sjukt peppad!

Underbara utbildare!

Postad av Ung&Dum Crew > Sandra : 21 Mars 12:00 Kommentarer (0)

Helgen som varit är slut, men vi på Ung&Dum minns alla lekar, skratt, god mat, erfarenhetsutbyten, och det fantastiska gäng har som samlades. Vi minns när en av utbildarna kom på att det gemensamma för en båt och en blomma är att båda är beroende av vatten. Vi minns när vi alla var tvungna att klättra igenom ett hårband. Framförallt minns vi var och en i den fantastiska gruppen av instruktörer, inspiratörer, innovatörer och intelligenta.

Men som på de flesta utbildningar har det också varit en hel del teori. Åldersmaktsordningen, rasism och vithetsstudier och ledarskap har varit på schemat och det har varit mycket för utbildarna att ta in. I sin hand har utbildarna fått en handledning som är grunden till deras uppdrag. Där står det mesta, och alla övningar som ingår i utbildningskonceptet finns också med. Under helgen hann vi gå igenom de flesta av dessa övningar. Ganska seriöst var det, men humorn var aldrig långt borta. Många skratt uppstod t.ex. när en av utbildarna under en övning brister ut i den klara insikten att "det är ju ganska tydligt att det bara är fördomar att pensionärer ska ha rullator, vara griniga och ha barnbarn - min mormor har t.ex. inga barnbarn!"

Vi på Ung&Dum har stort förtroende efter helgen för de 17 nya utbildarna, och vi ser fram emot att skicka ut dem på skolorna!

Om du vill att någon av de fantastiska utbildarna gör ett besök och håller en utbildning just hos Dig - kontakta utbildningskoordinatorn på sandra@svea.org!

Tack för helgen alla underbara utbildare!
Till er alla från oss alla, ha en riktigt bra vecka!

Peppade och riktigt nöjda!

Postad av Ung&Dum Crew > Sandra Fogelberg : 18 Mars 22:36 Kommentarer (0)

Nu är det tyst på kansliet igen. Efter fyra intensiva timmar med 17 utbildare känner vi i Ung&Dum Crew oss riktigt överväldigade av all entusiasm och energi. Info om projektet och de tre organisationerna, förväntningar, lekar och en massa skratt har hunnits med. Glada, nöjda, trötta, och riktigt peppade inför morgondagen och fortsättningen av utbildningen släcker vi kansliet och går hem. Tack för ikväll alla fantastiska blivande utbildare, det kommer bli succé på skolorna!

För ung för att förstå?

Postad av Gästbloggare > Vicky Malmgren : 18 Mars 10:17 Kommentarer (0)

Vicky Malmgren bloggar på Det kommer gå över, och skriver bland annat mycket om mänskliga rättigheter och könsroller. Vi bad henne att skriva något om ålder utifrån sina egna perspektiv.

När jag var liten, eller mindre, för jag är fortfarande en liten skit, var jag rätt ung och dum.

Jag var dum för att jag vid åtta års ålder rakade av mig allt mitt hår och ville vara kille. Det var väldigt dumt tyckte dom flesta, jag var extremt konstig. En flicka som vill vara en pojke, håll i hatten!
Men jag var bara en liten galen, lekfull åttaåring som inte visste så mycket om världen. Det skulle gå över sades det, en vacker dag skulle jag bli precis lika normal som alla andra. Jag var ju bara ett barn.

Så, hur var det nu? Var jag bara ett litet barn som vaknat en morgon och kommit på att det vore fett häftigt att raka av sig allt hår, slänga alla typiska tjejsaker, bara köpa alla kläder på HM’s killavdelning och börja kalla mig själv för Viktor?

Så kan det ju kanske ha varit. Vem vet. Eller, gott folk, var det så att jag redan som ett litet barn blivit så pass less dom äckliga könsrollerna att jag bara ville spy.
Jag var less på alla saker jag inte fick göra som tjej. Jag fick inte klättra i träd, brottas eller leka spindelmannen med min bästa vän Isaac. I skolan blev vi alltid uppdelade efter kön och hemma fick min bror en helt annan sorts uppmärksamhet än mig. Jag var söt. Jag var flicka.
Det var därför som jag, en solig dag i augusti, bestämde mig för att bli kille.

När jag var åtta år visste jag inget om socialt och kulturellt skapade kön. Ingen berättade något för mig om genus, normer och jämställdhet. Ingen berättade för mig att det var den sjuka världen med alla dess strukturer som bestämde vem jag skulle vara. Ingen verkade ta mig på allvar.
Jag ville aldrig ha en snopp. Men när jag jämförde vad det innebar att vara tjej och att vara kille, insåg jag att det skulle vara mycket roligare att vara kille.

Sorry alla ni som trodde att det skulle gå över, det gick aldrig över. Det var inte för att jag var ett litet barn som jag var så annorlunda. Det var för att jag var less på vad det innebar att vara tjej, vilket jag fortfarande är.

Snipp snapp slut på sagan, det gick inte över. Jag är fortfarande ett freak. Eller? Eller hade världen inte varit lite bättre ifall jag i skolan, istället för att få höra mina lågstadielärare skrika "Ditt namn är Viktoria, INTE Viktor!", hade fått en förklaring av hur kön konstrueras och vilken bullshit det är? Att jag egentligen inte behöver vara varken tjej eller kille, att jag bara kan vara mig själv om jag vill?

Jag var inte dum i huvudet när jag var åtta, jag hade bara velat ha en fullvärdig förklaring och en respons på att jag på ett väldigt tydligt sätt visade att något var (är) fel med den värld som vi lever i.

Unga inte värda att tas på allvar!

Postad av Gästbloggare > Johanna Sjödin : 17 Mars 10:40 Kommentarer (0)

Ibland springer vi på texter som är så grymma att vi bara måste få publicera dem här också, Johanna Sjödins text är precis en sådan. Tack för att vi får publicera, den hos oss!

Minns de vuxna som uppmanar andra vuxna att inte ta unga personer på allvar hur det var att vara ung och inte bli tagen på allvar? Jag frågar eftersom att två välföljda personer på Twitter den senaste veckan skrivit saker på det temat.

"Detta om Kissie: Varför bryr sig någon om vad hon säger? Hon är väl inte ens myndig?"

"och om Beiber while I'm at it. Han är ett barn, no? Jag skulle inte ta något mitt eget på allvar om han sa något om politik heller"


Har personer som uttrycker sig enligt ovan lyckats förtränga hur det var att inte bli tagen på allvar? Hur det var att få höra att ens åsikter var en konsekvens av ens låga ålder? Åsikter som de ansåg inte var värda att bemöta. Tillhör de kanske den minoritet som aldrig formulerade en kvick tanke under sina unga år? Jag har svårt att tro att så är fallet, men oavsett vad tycker jag inte att det är okej att uttala sig så om unga. Det är åldersrasism.

Uppmana personer i din omgivning att inte ta funktionshindrade, svarta eller kvinnor på allvar och reaktionerna lär inte låta sig vänta. Att det är okej att fälla motsvarande kommentarer om unga beror till stor del på att det är vanligt och allting som är vanligt normaliseras och tillåts till slut passera utan att särskilt många höjer på sin ögonbryn. Det kan också vara ett sätt att ge igen för att de själva blev illa behandlade som unga, men det är inte särskilt konstruktivt eller vettigt att ta ut det på personer som inte gjort en någonting.

Om någon ung argumenterar (!) för att man borde bemöta unga med samma respekt som man behandlar andra med kan han eller hon avfärdas med att han eller hon bara går sina egna intressen. Jag har hört och läst den sortens invändningar till tristess. Få personer som i övrigt är vettiga, vi kan ta de två personerna på Twitter som exempel, skulle säga så till funktionshindrade som vill ha ett bättre bemötande eller personer som kämpar för demokrati.

Med det sagt finns det ett fåtal personer som inte låter elaka tillmälen om unga passera obehindrat. Personer som tycker att det är minst lika tvivelaktigt att kalla en ung kvinna fjortis som hora. De inger hopp när många vuxna gång på gång förminskar unga personer, deras åsikter och erfarenheter. Tack för att ni finns!




Bild: Skärdumpar på tweetsen som beskrivs ovan

Måndagen i korta drag

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 16 Mars 18:46 Kommentarer (0)

I måndags hade vi ett seminarium med namnet Antirasismens framtid. Eftersom vi är nya som antirasistisk aktör ville träffa andra som jobbar antirasistiskt, men också få en idé om var rörelsen befinner sig.

Dagen inleddes med tre miniföreläsningar. Först ut var Ola Karlman, ordförande för Ungdom mot Rasism, som presenterade deras nya idéprogram. Sedan pratade Amir Dabboussi från Sveriges Unga Muslimer om mekanismerna bakom Islamofobi och sist föreläste Gülsen om vår nya rapport Politiska konstruktioner av svenskhet. Även om de tre föreläsningarna skilde sig ganska rejält åt, så hade de ändå en sak gemensamt. De lyfte samtalet till att handla om den strukturella rasismen och hur den tar sig i uttryck. Gülsens föreläsning visade hur elitsamtalet bygger grunden för rasismen. Att eliten (politiken) skapar ett bättre "vi" som är lika med svenskhet, jämfört med ett sämre, främmande och hotfullt "de andra" som är lika med invandrare. Ola lyfte bland annat att rasism inte längre är något som handlar om olika raser och rasbiologi utan har flyttats till en diskussion om etnicitet, religion och kultur.

Efter föreläsningarna hölls ett panelsamtal där vi ville prata om hur den antirasistiska rörelsen kan arbete och hur den arbetar idag. I panelen satt Sissela Nordling Blanco från Interfem, Simon Safari från Hyresgästföreningen, Ifrah Hassan från Svenska muslimer för fred och rättvisa, Alexander Bengtsson från Expo, Gülsen och Ola. Det blev ett långt samtal, med många olika perspektiv på antirasism, rasism och motståndskraft. Men det fanns några tydliga saker som kom fram i samtalet.

Rasism är ett strukturellt problem
Panelen pratade på olika sätt om de förklaringsmodeller som ges till rasismen i samhället, Ola lyfte finanskrisen och Sissela den "misslyckade integrationen". De sa båda att den verkliga anledningen till rasism i samhället beror på att samhället är uppbyggt på en rasistisk struktur (vilket vi även kunnat identifiera i vår analys av regeringsskrivelserna) och att det är lättare att skylla på ekonomin eller "de andra" än att ta tag i själva strukturen. Rasism kan ses som en maktstruktur på samma sätt som könsmaktsordningen, det är en grupp som premieras på en annan grupps bekostnad där samhällsstrukturen är utformad efter den premierade gruppen.

Rasism kontra Främlingsfientlighet
Från publiken lyftes en tanke om skillnaden på Rasism och Främlingsfientlighet. Där användandet av ordet främlingsfientlighet ifrågasattes. Ordet främlingsfientlighet ursäktar ett beteende som inte är acceptabelt, eftersom bilden av främlingsfientlighet är att det skulle vara något naturligt. Vi lär oss att vi ska vara misstänksamma mot främlingar, vi ska inte prata med de vi inte känner och vi ska inte ta godis från främmande män. På samma sätt är det helt acceptabelt att vara misstänksam mot något eller någon som är främmande, jämfört med rasism som bara är fult och fel. Men främlingsfientlighet leder till samma konsekvenser, så varför ursäktar och förskönar vi det? Dessutom förskjuter begreppet, främlingsfientlighet, gränsen för vad vi uppfattar som rasistiskt och leder till att rasistiska uttryck normaliseras och accepteras. Diskussionen gled över till smygrasism jämfört med öppen rasism och Ifrah sa att hon fullkomligt älskar öppen rasism, för den kan hon säga emot. Smygrasismen är svårare att hantera. Hon lyfte även frågan varför vi ger olika benämningar till saker som i slutändan alla är skit. "Varför döper vi de olika nyanserna av skit istället för att bara säga som det är, det är skit!"

Små vinster blir till stora
Simon och Alexander pratade både att det är med folkbildning och information vi kan sprida kunskap och motarbeta rasism. Då kan vi slå hål på de rasistiska myterna som finns. Ett annat sätt att arbeta antirasistiskt är att hitta de små vinsterna och del för del krossa de rasistiska strukturerna. Sissela pratade om hur den feministiska och antirasistiska i Göteborg kunnat förbättra förutsättningarna för papperslösa kvinnor att få vård genom att begränsa, fokusera och konkretisera de rasistiska uttrycken och omvandla det till lokala politiska lösningar.

Panelen tyckte inte att rörelsen var tvungen att vara samlad och alla jobba åt samma håll, men att vi inom rörelsen skulle känna till varandra och varandras perspektiv för att kunna samarbeta när det är relevant och få in flera maktdimensioner i vårt arbete. Att träffas och prata är ett steg på vägen.
Jag är jätteglad och tacksam att så många (50 pers) kom till seminariet och delade med sig av tankar, perspektiv och pepp. Hoppas verkligen att vi kan samlas snart igen.



Vill du läsa mer om vad vi pratade om under dagen så kika in på Mikael Jämtsveds blogg och läs hans analys.


Bild: Amir föreläser

Dagens Seminarium

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 14 Mars 12:03 Kommentarer (0)

Idag är det äntligen dags för vårt seminarium om Antirasistiska rörelsens framtid! Vi vet att det tyvärr är en hel del personer som skulle vilja komma, men som inte kan eftersom vi håller seminariet i Stockholm. För er som vill följa vad som sägs och vara med och diskutera så kommer vi att twittra under hashtagen #antirasism. Vi lovar även att sammanfatta vad som sagts och lägga upp här på bloggen under morgondagen.


Vill ni komma i stämningen inför eftermiddagen, läs de här texterna:
Vad är Rasism?
Därför är jag sjukt anti!
Skapandet av Vi och Dem
Var kommer du ifrån egentligen?
Men du kan ju skriva!
Varför är jag jude?


Varför prata om antirasismens framtid?

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 10 Mars 11:13 Kommentarer (0)

Här på kontoret jobbar vi nu för fullt för att förbereda oss inför måndagens seminarium om antirasistiska rörelsens framtid. Det ska bli så himla spännande att träffa alla som jobbar inom rörelsen, och höra vad de har för tankar och idéer om hur vi tillsammans kan jobba för ett antirasistiskt samhälle. När en jobbar så mycket med något som en själv tycker är så himla viktigt och intressant så blir i alla fall jag lite hemmablind och tror att alla inser varför just det här är så viktigt. Men igår hände en sak som gjorde att jag vaknade upp ur den bubblan.

Jag var på en nätverksträff med massa personer som jobbar med kommunikation på ett eller annat sätt. Där sprang jag ihop med en kille som jag känner sen en tid tillbaka. Han hade fått inbjudan till seminariet och frågade varför vi anordnar det. Jag förklarade att vi tycker att det finns en anledning till att just nu samla den antirasistiska rörelsen och hitta olika samarbetsformer. Vi pratade ett tag om skillnaden mellan att prata om de rasistiska strukturerna som vi inom projektet pratar om och att prata om rasisten. Helt enkelt skilja på strukturen och individen. Eftersom han är politiskt aktiv så sa jag åt honom att han borde komma, det skulle nog kunna gynna hans parti. Då tittar han på mig och säger helt ärligt:
- Maja, det gynnar inte något parti att jobba antirasistiskt just nu, det vinner man inga röster på. Rasism är en ickefråga.

Det var visserligen inte en nyhet för mig att det finns politiker som fiskar i grumliga vatten för att vinna röster. Men jag blev uppriktigt ledsen av att höra en person som jag gillar resonera på det sättet, att rasism är en ickefråga.

Efter vårt samtal är jag ännu mer peppad inför måndag. Om etablerade politiker inte vill ta i frågan för att det är en ickefråga, och för att de är rädda för att förlora röster, så krävs det så mycket mer av den antirasistiska rörelsen. Jag hoppas verkligen att alla dyker upp på måndag och bidrar med sina perspektiv och kunskaper. Jag hoppas även att det dyker upp en massa politiker, för jag vet att det inte är alla politiker som resonerar så, jag vet att det finns politiker som verkligen inte ser rasism som en ickefråga.



Om du inte redan anmält dig så hittar du inbjudan här.


Utbildare och sol!

Postad av Ung&Dum Crew > Olof : 09 Mars 13:13 Kommentarer (2)

Under april och maj kommer vi vara ute på massa hög- och gymnasieskolor och snacka om hur ålder hänger ihop med makt och hur ett antirasistiskt engagemang skulle kunna se ut. De som kommer vara ute på skolorna är våra utbildare!!! I måndags var sista ansökningsdagen och 45 personer har ansökt om att bli utbildare för Ung&Dum. Även om inte någon utav oss brukar smälla fyrverkerier när vi blir glada exploderar det inne på kontoret just nu. Sandra, som är den av oss vars skratt upplevs som mest schizofrent, har fått stänga in sig i ett eget rum. Tillsammans med Gülsen gör hon det sista i uttagandet av utbildare, innan vi senare i eftermiddag ska posta ut bekräftelserna på vem som ska få gå på våra utbildningar i Stockholm och Malmö. Kontoret brinner, Gülsen står utomhus när hon pratar i telefon och solen försätter Majas röst i ett alldeles för glatt falsettläge. En bra dag med andra ord!

Åldersgräns för att rösta?

Postad av > Jonatan Klefbom : 08 Mars 09:37 Kommentarer (1)

Igår skrev Simon från Rädda Barnens Ungdomsförbund om varför han tycker att man ska sänka rösträttsåldern till 16. Vi bad Jonatan Klefbom som att skriva vad han tycker om rösträtt och åldersgränser.

I Sverige finns ett demokratiskt röstsystem för att få fram vilka som ska bestämma och där det sägs ’’att alla ska få rösta’’ och eftersom röstgränsen ligger på 18 år försvinner en av de stora målgrupperna, barn och ungdomar.
Den stora anledningen sägs vara för att när man är yngre förstår man inte lika mycket alltså att man har mindre kompetens än vuxna och det stämmer ju till viss del, men just ordet demokrati betyder ju att alla ska få föra fram sin åsikt och säga vad man tycker, därför är det ju rätt konstig att det finns en gräns hur gammal man måste vara för kunna ha en åsikt/röst för att få någonting ska bli bättre i samhället. För ingen eller i alla fall de flesta måste inte vara ett antal år eller gått en viss tid i skolan för att kunna veta vad man tycker eller vad vill förändra i vardagen.

Jag tror att vissa som jobbar inom politiken tror att om barn och ungdomar får rösta kommer dem inte vara seriösa eller engagerade i vilka de röstar på. Däremot tror jag att fler unga kommer bli mer intresserade i politik och få en helt annan bild av det, för då kommer många att inse att politik handlar bara om hur vardagen kommer se ut för mig. Däremot röstar säkerligen barn och vuxna på olika saker, barn kanske röstar på bättre cykelvägar till skolan medans vuxna röstar på att avfallshämtningen ska bli bättre, fast båda sakerna är lika mycket värda för de har en innebörd av att få ett bättre samhälle för de som bor där.

Många barn och ungdomar säger oftast att de inte är intresserad av politik men om frågar vad de tycker ska bli bättre finns det oftast mycket saker de vill förändra eller förbättra och de här frågorna tycker jag ofta gömmer sig bakom ett parti. Partierna är mer inriktade på de stora och sammanhängande sakerna som inte alltid uppfattas av barn och ungdomar. Jag tror om politiken skulle mer gå in på de så kallade sakfrågorna skulle nog de yngre känna sig mer delaktiga och förstå mer vad det handlar om.

Så om barn ska få rösta skulle politiken behöva ändra sin sig och bli mer inriktade mot barn så att alla kan rösta på sina villkor. En nackdel med att barn får rösta är om många vuxna går in och påverkar barnen vad dem ska rösta på, så att de blir en till röst för den vuxne och inte för barnet.

Rösta vid 16!

Postad av Gästbloggare > Simon Svensson Rädda Barnens Ungdomsförbund : 07 Mars 09:50 Kommentarer (0)

Rädda Barnens Ungdomsförbund driver en kampanj som heter Rösta vid 16. Simon Svensson är barnrättspolitisk sekreterare på Rädda Barnens Ungdomsförbund och har tidigare skrivit om sin erfarenhet om åldersmaktsordningen här på bloggen. Vi bad Simon skriva varför han tycker att rösträttsåldern ska sänkas.

Ett exempel på åldersmaktordningen är att barn och unga utesluts från att delta i allmänna val på grund av sin ålder och därmed missar de chansen att påverka vilken politik som drivs. Därför kämpar vi i Rädda Barnens Ungdomsförbund för att rösträttsåldern ska sänkas till 16! Vi tycker att det är sjukt att samhället stänger oss ute från att få vara med och påverka den politik som påverkar oss alla i våra liv. Vi menar att en sänkt rösträttsålder skulle vara ett steg mot att förstärka den demokrati som vi lever i, precis som när kvinnor fick rösträtt 1918.

Ett vanligt motargument för att sänka rösträtten är att barn och unga inte är tillräckligt insatta i politiska frågor, de saknar erfarenhet och är inte kompetenta nog. Att ha en sådan utgångspunkt visar tydligt att det är vuxnas erfarenheter och kompetenser som värderas – inte barn och ungas. Men vem är det som vet bäst om hur det är att vara ung i dag om inte just vi unga och varför ska inte våra erfarenheter värderas? Dessutom är det förvånansvärt att man ifrågasätter ungdomars kompetenser och erfarenheter men inte vuxnas, som om ålder vore den enda avgörande faktorn. Vid 16 års ålder har de flesta gått igenom den obligatoriska 9-åriga svenska grundskolan och bör därför ha den kunskap om vårt samhälle som kan krävas. Annars har skolan misslyckats. Så ge oss rätt till verklig demokrati och sänk rösträttsåldern till 16.

Det är dags att ändra vår syn på barn och unga och se dem för det de är, individer som har erfarenheter, kunskap och kompetens att påverka och förändra sin situation om de skulle få möjligheten.

Vi är inte framtiden, vi är nu!


Film, förändring och framtiden!

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 04 Mars 16:43 Kommentarer (0)

Den här veckan har gått sjukt fort, mest för att det har hänt så himla mycket inom projektet.

Olof och jag sprang på workshop och pratade graffiti med Riksteatern, Sandra gick på kommunfullmäktig möte i Trosa och fick politikerna att lyssna på ungas vilja att ha ett ungdomsråd i kommunen. Igår började vi spela in de filmer vi ska ha i våra utbildningarna. Därför åkte jag till Norrköping och hängde med vår filmproduktionsbolag Eter under hela torsdagen. Med på plats var båda Norrköpings Tidningar och 24NT för att göra reportage om projektet och filminspelningen.

Nästa vecka ska vi spela in några fler scener till filmerna och intervjua de som ansökt att bli utbildare. Men det vi kommer jobba mest med nästa vecka det är det seminarium om den antirasistiska rörelsens framtid, som vi ska ha tillsammans med Ungdom Mot Rasism och Sveriges Unga Muslimer. Så boka in den 14e mars! På måndag skickar vi ut inbjudningarna!

Nu tar jag helg!


Ung med åsikter

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 04 Mars 13:58 Kommentarer (0)

Vi har tidigare skrivit om hur barn och ungas åsikter och tankar inte tas på allvar. Någon som är duktig på att uttrycka sina åsikter är krönikören Fridah Jönsson. Vi ringde och pratade med henne för att få höra vilka reaktioner hon stöter på när hon sticker ut hakan och tycker till.

Fridah var 15 år när hon började skriva krönikor för Dalarnas Tidnings nöjessidor. Till en början skrev hon mest om musik, lite rädd för att hon skulle förlora jobbet om hon skrev om andra saker. Då var det mest unga som mejlade henne och tyckte till om det hon skrev. Efter ett tag började Fridah att skriva om andra saker, om samhället och hur hon såg på saker som hände. När Dalarnas Tidning dessutom började med kommentatorsfält märktes en stor skillnad på den respons hon fick.

- Jo, det syns ju vilka det är som läser. De verkar dessutom tycka att jag är för ung för att tycka grejer och att man därför inte kan ta mig på allvar, säger Fridah

Numera skriver Fridah krönikör både för DT och för Metro, hon brukar ofta skriva om skolan och hur hon tycker att den borde förbättras. Många äldre brukar kommentera hennes förslag med att hon inte vet vad hon pratar om och att hon inte vet hur världen ser ut.

- Jag förstår att de tycker annorlunda, eftersom det är väldigt annorlunda nu jämfört med hur det var då när de gick i skolan. Men det är ju ändå vi som är unga nu som går i skolan, så vi vet ju hur det är.

Tittar man i kommentatorsfältet under Fridahs krönikor ser man ofta hur de som inte håller med henne kallar henne för "lilla gumman" eller skriver saker i stil med "det här förstår du när du blir äldre". Fridah menar på att det är en enkel taktik för att argumentera mot henne.

-Om de försöker argumentera mot det jag säger kan jag ju alltid bemöta eller förklara varför som jag tycker som jag gör. Då är det lättare att använda min ålder som argument emot mig, det är ju det enda jag inte kan ändra på. Jag är ju ung.



Mer från intervjun med Fridah kommer att komma framöver. Men missa inte hennes krönikor i Metro och Dalarnas Tidning eller hennes blogg.

Trosa lyssnade!

Postad av Ung&Dum Crew > Sandra : 04 Mars 08:20 Kommentarer (0)

I Trosa Kommun har frågan om ett ungdomsråd varit på tapeten den här veckan. Jag sitter som ersättare i kommunfullmäktige och har följt frågan med spänning och förtjusning. Oppositionens motion om bättre ungdomsinflytande i kommunens politik, t.ex. i form av ett ungdomsråd var en av frågorna som skulle diskuteras på fullmäktige igår kväll. Majoriteten i kommunen ville säga nej till förslaget, bl.a. med motiveringen att det saknades intresse från de unga själva. Men då tog tre engagerade ungdomar i Trosa saken i egna händer. De satte sig in i frågan, träffade mig för att få mer kött på benen, och gick till media för att väcka uppmärksamhet kring frågan. Nyheten att unga visst ville ha ett ungdomsråd fick genomslag och dessa tre ungdomar hamnade på förstasidan och gjorde så att frågan fick en helsida inne i tidningen. De kom också till fullmäktigemötet igår kväll, och fick sällskap av fem andra som också blivit intresserade av frågan. Vad som hände? Majoriteten kunde inte blunda för att frågan var viktig. De bestämde sig för att dra tillbaka förslaget om att säga nej. Nu ska frågan undersökas och ungas inflytande är numera en fråga som ses som viktig! Inget hade hänt om inte de tre ungdomarna gjort det de gjorde. Snacka om makt!

Unga kunde, ville och lyckades åstadkomma en viktig förändring!
Inspirerande!


Bild från artikeln i Södermanlands Nyheter

Filminspelning i Norrköping

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 03 Mars 15:55 Kommentarer (0)

Idag har jag varit i Norrköping och påbörjat inspelningen av de filmer som vi kommer att använda i bland annat utbildningarna. Filmerna vi spelade in idag ska vrida på perspektiv och problematisera de normer som finns kring vithet och svenskhet.

Först scenen spelades in i ett klassrum på DeGeergymnasiet med klass ES3A. Jag är så tacksam att de ställde upp, så himla grymma! Samma scen togs om flera gånger för att få med så många vinklar som möjligt och skådespelarna levererade varje gång. Inspelningen drog ut lite på tiden så vi fick springa ner till inspelningsplats två där våra hjältar Bengt och Tobias stod redo att spela affärsmän. Tack vare filmpoliserna så har vi även den helt fantastisk William som polis i scenen.

Jag vet att jag slänger mig med superlativ, men den här dagen har verkligen varit helt sjukt bra. Nu längtar jag verkligen tills filmerna är klara. Lägger upp lite bilder som jag tagit under dagen.

Ungdomsråd i Trosa

Postad av Ung&Dum Crew > Maja : 02 Mars 17:03 Kommentarer (0)

Idag kommer Trosas Kommunfullmäktige att diskutera om det ska startas ett ungdomsråd i Trosa. Vår utbildningskoordinator Sandra Fogelberg sitter med i kommunfullmäktige för att diskutera frågan och kommer därför att twittra därifrån. Är ni nyfikna på vad som sägs följ oss eller hashtagen #uråd.

Södermanlands Nyheter hade idag ett helside-uppslag i tidningen om detta. Tyvärr ligger inte artiklarna på nätet, men vi har fått tillstånd från Nina Svanberg att publicera hennes artiklar hos oss. Läs och begrunda.

Politiker sågar ungdomarnas intresse
Politikerna säger nej till ett ungdomsråd med förklaringen att engagemanget saknas. Men niondeklassarna Emil Moberg, Daniel Lindblom och Julia Ekstam håller inte med.
– Vi finns visst och vi är engagerade, säger Emil Moberg, som tillsammans med ett gäng kompisar går på kvällens fullmäktige för att visa sitt engagemang i frågan.

– Det vore häftigt om vi kunde få med oss jättemånga, säger Daniel Lindblom.

Frågan är viktig för dem. Men kommunalrådet Daniel Portnoff (M) har redan uttalat sig i frågan.
"Inrättandet av ett ungdomsråd är inte en prioriterad fråga i alliansens valmanifest", skriver han i sitt motionssvar.
Han ställer sig också frågande till hur ett ungdomsråd skulle kunna leda till en bättre ungdomspolitik.
Det är motsatsen till vad Emil Moberg tror.
– Ett ungdomsråd skulle väcka ungdomarnas intresse för politik och samhällsfrågor. Hellre ungdomar som pratar till ungdomar än politiker som inte tror på vårt intresse, säger han.

– Politikerna verkar tycka att det är lagom att besöka skolan och svara på några frågor, säger Daniel Lindblom.

Trion vill se en större respekt för unga människor, och inte bli ihopklumpade till en enda grupp.
– Vi vill visa att det visst finns ungdomar som är engagerade. Vi vill vara med och påverka och säga vad vi tycker. Vi borde bli tillfrågade när beslut ska tas, säger Daniel Lindblom.

De vill sitta med under kommunfullmäktige och bli rådfrågade.
– Det är där som vi kan representera de ungas åsikter. Att sitta med för ett parti blir för enformigt, vi vill komma fram med alla olika åsikter, säger Emil Moberg.

Eftersom de inte hittat några aktiva ungdomspartier på orten vill de börja med att engagera sig i ett ungdomsråd, sedan kanske det blir politik av det ändå.
–Vi vill påverka allt möjligt, det kan handla om frågor som fler innebandyhallar eller mer saker att göra på kvällarna. Det här är vårt sätt att påverka så länge vi inte har någon rösträtt, säger Daniel Lindblom.


Tidigare ungdomsråd lades ned
Det drogs igång ett ungdomsråd i Trosa år 2004, efter ett beslut i fullmäktige. Men tre år senare lades projektet ned, eftersom det "saknades tillräckligt intresse från ungdomarna själva", skriver Daniel Portnoff (M).
Portnoff vill istället se andra sätt för ungdomar att påverka, bland annat genom att informera om hur man lämnar synpunkter och genom att kommunens tjänstemän och politiker besöker skolorna för att berätta om sitt arbete.


"En dålig syn på kommunens unga"
– Pratar vi om ett ungdomsråd måste vi prata med dem som det berör, ungdomarna själva. Vi måste prata med dem och inte om dem, säger Sandra Fogelberg (MP), ersättare i kommunfullmäktige.

Hon har jobbat som lärarvikarie på Tomtaklintskolan och har träffat Emil Moberg, Daniel Lindblom och Julia Ekstam.
– Det är ganska oansvarigt att säga att det förra rådet inte fungerade på grund av ungdomarna.

Sandra Fogelberg tycker istället att det var de vuxna som satte käppar i hjulet sist.
– Det här exemplet, och de alternativ som man förespråkar istället för ett ungdomsråd, visar vilken syn man har på unga i den här kommunen, att de är okunniga, ointresserade och att de bör vara passiva mottagare istället för aktiva deltagare i politiken. Jag har själv bemötts med dessa fördomar.

Sandra Fogelberg får stöd från (S) och Trosaradikalerna som också trycker på vikten av ett råd.
– Engagemanget finns om stödet finns. Det finns ett bra arbete i skolorna med elevråd exempelvis, men ett ungdomsråd kan vara ett verktyg för de äldre ungdomarna. Ungdomens Hus är en inkörsport för dem att berätta vad de vill ha och behöver, säger Ann-sofie Soleby Eriksson (S).

Vad är Planka.nu?

Postad av Gästbloggare > Planka.nu : 02 Mars 09:13 Kommentarer (0)

Den senaste tiden har Planka.nu återigen blivit i omskrivet i media, framför allt sedan deras kapning av SLs kampanj där privatpersoner fick chansen att designa nya access-kortet. Men vad gör egentligen Planka.nu och varför? Vi bad dem att skriva här på bloggen och berätta om sitt engagemang.

Planka.nu är ett nätverk av grupper på olika orter som arbetar för avgiftsfri kollektivtrafik. Vi är en platt organisation, vilket innebär att vi inte har några ledare utan att alla som är aktiva är med och bestämmer allting, och alla som är aktiva arbetar helt ideellt, ingen får något betalt. Idag finns vi i Stockholms län, Göteborgsområdet, Skåne, Östergötlands län samt i Oslo.

Planka.nu startades 2001 när politikerna i Stockholm bestämde sig för att höja priset på månadskortet till 500 kronor. Vi såg att det fanns många politiska partier som sa sig vara för en billig och bra kollektivtrafik, men när de fick makten så höjde de avgiftstrycket. Eftersom partierna och deras ungdomsförbund visat att de inte klarade av att göra kollektivtrafiken bättre och billigare så bestämde vi oss för att göra något själva. Vi började organisera plankare!

På jakt efter nya sätt att arbeta politiskt med kollektivtrafiken så fick vi höra om något som kallades för självreduktion och främst praktiserades i Italien på 70-talet. Självreduktion är ett sätt för konsumenter att sätta rimliga priser på nödvändigheter som exempelvis kollektivtrafik, hyra och el. Självreduktion kan användas i kampen för avgiftsfri kollektivtrafik, för att främja spridningen av information och kultur över nätet eller som protest mot höga matpriser.

När priserna på bussbiljetter i den italienska staden Turin höjdes på 70-talet så vägrade folket att betala de nya priserna, i stället gjorde de egna biljetter som de sålde till ett pris som var rättvist och rimligt. Historien om de italienska avgiftsstrejkarna inspirerade oss att starta p-kassan, en bötesfond där medlemmarna betalar varandras böter om de åker fast när de plankar i kollektivtrafiken. P-kassan är ett exempel på vad självreduktion kan vara för någonting. Vi går ihop gemensamt och sätter en nivå för hur mycket vi har råd att betala, exempelvis 100 kronor per månad. Pengarna går tillbaka till den som driver kollektivtrafiken i takt med att medlemmarna i kassan åker fast. Därmed har vi satt vårt eget värde på kollektivtrafikresan, med målet att finansieringen ska ske på ett rättvist sätt.

Men, invänder kanske någon, blir inte kollektivtrafiken sämre om färre betalar för den? Svaret är nej. Om tillräckligt många trafikanter säger nej till de ständiga prishöjningarna och vägrar betala, kommer myndigheterna helt enkelt att tvingas göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Tunnelbanan eller bussarna kommer knappast att stanna, det skulle lamslå såväl stadens sociala liv som näringslivet. Den kommer att finansieras med skattepengar i stället, vilket majoriteten av befolkningen skulle tjäna på.

Kategorier

Ung&Dum Crew

Ambassadörer & Utbildare

Gästbloggare

Skriv vad du tycker



Arkiv

December 2011

Största Tacket! Ullenhag, du är helt okej för mig! VALET är avslutat! Svar till Dag och andra suckande vuxna Ett nytt sätt att ta sig på Du är för ung! TUNGT stöd Jag vill sparkas, gråta, skrika, lipa och jobba med antirasism även mer Avpixlad Det finns inga invandrare Nu fortsätter ni ute i landet Islamofobi och terrorism Klappad på huvudet SÅ mycket kärlek!

November 2011

Ung&Dum på DO Tyckande har ingen Åldersgräns Simon hälsar på! Brev till makten Vem förstår? Valet-sidan är lös! Den stora vita medievärlden Ett samhälle för alla? En vecka kvar till Valet! Uppror mot betygstressen! Trött och tråkigt i Radio1 TO OSLO, WITH LOVE En liten hälsning från en Sollentunabo Trött på Rasism? Gör något åt det! Röstlösa rop på hjälp Jag är inte emot graffiti, men.... Helgen på Bona Cracking the Armour

Oktober 2011

Unga dumma skribenter Att fly är ingen utflykt! Kultur mot Rasism Ung, dum och politiker Rasism, Ganna och Vitskallar Galen Vecka Mobbning - något för unga? Makten åt barnen i böckernas värld Kött och blod Att Rösta På Låtsas

September 2011

Ta på konsten Sex&Samlevnadsdagen Vafan Eskilstuna... Stackars franska skidåkare... eller? Lyssna då! Från skräp till plånbok Den gömda befolkningen, det bortglömda engagemanget Skit i det "dåliga"! Grattis RBUF!! Tack Gävle! Tack Lerum! Är du ung och dum, Annie? Vinnaren är.... Kära 16-åriga Jag....

Augusti 2011

Hämnd söt som baklava Ungjävlar! Det här är Engagemang! Skyll dig själv lille vän! Publikrekord och lyxproblem Vem lyssnar på unga graffare? Varför prata om graffiti? Kära Stockholm stad Hackade, sura, men inte slagna Hackade, förbannade, men inte slagna

Juni 2011

Konsten att smiza! En liten teaser Yey Gevalia! Skärpning Gevalia! Tacka Nej! Musik handlar inte om kön Dåliga Ungdomsförbund Barnfattigdom ska aldrig accepteras Medias krig mot unga Radio1 och livserfarenhet

Maj 2011

Farsartat färgval för Finland Poliser, våld och makt Samhällskritiska eller blåsta? Just nu Vuxen på riktigt Fika-för-alla-dagen Erfarenhet är ett tomt ord! Dumstrut och skamvrån Ung&Dum crew i klipp Jag mådde ganska bra den där regniga septembermorgonen Ett smartare PR-trick För ung för att bry sig?

April 2011

Sticka till Afrika Harakat och heder Det rycker i armen Tar debatten! Första klassutbildningen!! Nytt kontor! Yttrandefri och bostadslös Euroturk skriver om Ung&Dum Om transungdomars tunga vardag i skolan Fördubblad utbildningskår! ”En klapp på huvudet” Burkaförbud i Frankrike... Makten över föreningen Lyfter på hatten och tackar för helgen Lärarna måste släppa makten

Mars 2011

Allt är politikernas fel Det oförståeliga hatet Nu raggar vi skolor! SR lyfter härskartekniker Engagemang, viktigt och lärorikt! Peppen! Underbara utbildare! Peppade och riktigt nöjda! För ung för att förstå? Unga inte värda att tas på allvar! Måndagen i korta drag Dagens Seminarium Varför prata om antirasismens framtid? Utbildare och sol! Åldersgräns för att rösta? Rösta vid 16! Film, förändring och framtiden! Ung med åsikter Trosa lyssnade! Filminspelning i Norrköping Ungdomsråd i Trosa Vad är Planka.nu? Vad sägs om att lyssna? Dataspel är engagemang!

Februari 2011

Graffiti - skadegörelse eller konst? Vad är "riktigt" Engagemang? Vad händer? Ung&Dum Live! Varför är jag jude? Konsten att prata MED inte OM Men du kan ju skriva! Var kommer du ifrån egentligen? Etnisk identitet, inte så jävla lätt! Du ska vara tacksam! Du ska se att det går över För alla oss som skriker när ingen lyssnar Barn och unga är inte framtiden - de är nu! Från cowboymakt till sheriffmakt Bli arg på ramen istället för tavlan Kul med så många unga här! Bloggens andra vecka Mäktig eller lillgammal? Om ålder och makt 12 år och slagpåse Duktig trots din ålder? Antirasism=verb Därför är jag sjukt anti Skapandet av Vi och Dem Varför får ingen under 18 frågan? Ålder = makt Vad är Åldersmaktsordning? Fantastisk första dag Du är politisk Vad är Rasism? Första blogginlägget!

Följ oss på

Följ Ung & Dum på Twitter Följ Ung & Dum på YouTube Följ Ung & Dum på Facebook Maila oss
svea centrummotrasism rbuf